Mullig och lycklig

God morgon!
Nu har jag och Otto åkt pulka från västerberget ner till dagis.
OBS Jag åkte inte, jag drog bara!
Hade varit en snygg syn annars. Fast jag tror inte
jag får ner min tjocka rumpa i den där lilla pulkan.

På tal om tjocka rumpor. Jag har världens bästa sambo!
Igår pratade vi om att jag gått upp alla kilon på 3 veckor
av den nya medicinen. De kilon som jag faktiskt lyckats 
gå ner under det senaste året... vilket är jättesvårt med
med den medicinen jag åt. Så nu väger jag alltså lika
mycket som jag gjorde vid den här tiden förra året, om inte ngt kilo mer t.o.m.

Vi pratade lite och så kläcker han:
Men du älskling, jag ser hellre att du är mullig och lycklig,
än smal och olycklig! 

Jag smälter! Han är bara bäst!

Det blev förresten inget pricktest igår. De ville att vi skulle träffa 
professorn igen så det sköts upp till i morgon bitti.

Hade lite tid över igår till att fixa mina naglar. Vart ganska fint faktiskt.
Det är inte det lättaste att göra det på sig själv men det är bara att vara envis.

Nej nu ska jag ta och steka lite blodpudding till min kära far som är
här och tapetserar.